Cykelträngseln i storstäder som Stockholm och Göteborg är en fråga som engagerar. Forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) har undersökt cykelflöden för att ta reda på om är problemet så stort så att det får samhällsekonomiska konsekvenser.

Riktigt höga cykelflöden förekommer endast under få och korta perioder, varav Stockholm har något högre flöden än Göteborg. Det är forskarnas slutsats efter att ha sammanställt mätningar av hur mycket cyklar som passerar på olika platser i städerna och analyserat hur dessa flöden varierar över året och dygnet.

– Tack vare snabb och bra respons från både Stockholms stad och Göteborgs stad fick vi användbara underlag i form av historiska data och dokument, säger Roger Pyddoke, forskare på VTI.

Ett exempel från Stockholm är att 20 procent av de cyklister som passerar Liljeholmsbron upplever trängsel när många andra cyklar där. Visserligen går det inte att säga att bron är representativ för alla platser i Stockholms innerstad. Men resultaten av studien i sin helhet tyder ändå på att trängseln är ganska kortvarig i Sveriges två största städer.

– När vi påbörjade studien ville vi först veta var och hur stora flödena måste vara för att ge påtagliga effekter, och vi fick också sådana data. Under merparten av året är det små cykelflöden utan trängsel. Riktiga toppbelastningar är det enbart under ett par månader, säger Roger Pyddoke.

Syftet med projektet var att visa hur cykelflödena går att analysera och att göra beräkningar på hur stora fördröjningar det kan bli. De resultaten rapporteras också i två separata uppsatser av VTI-forskaren Fredrik Johansson vars beräkningar så småningom kommer att leda till en vetenskaplig artikel, enligt Roger Pyddoke.

Fortsatta studier av cykelträngseln i Stockholm och Göteborg kan omfatta ytterligare mätningar, föreslår forskarna. För att kunna avgöra om cyklisterna måste sakta ner farten och därmed försenas av trängseln behöver mätningarna göras på fler platser, till exempel genom att undersöka flödet på lite längre sträckor.

Redan nu tyder studierna på viss cykelträngsel, vilket kan motivera satsningar på cykelinfrastrukturen, till exempel genom att bredda cykelvägarna för att göra dem mer framkomliga.

VTI-studien är en delrapport inom Samkost 3, ett regeringsuppdrag som går ut på att beräkna transportsektorns samhällsekonomiska kostnader.

Delrapporten finns att ladda ner här